Jorå, jag lever.
Ber om ursäkt för utebliven uppdatering (ja jag vet att jag har slagit någon form av rekord med mer än en vecka sedan senaste inlägget, det är ju därför jag ber om ursäkt!), men det finns nog någon form av förklaring. T.ex. så har jag haft väldigt fullt upp (alltså VÄLDIGT fullt upp) och dessutom så hade jag ju bilderna från förra helgens festligheter på Samsungen (som vägrade säkerhetskopiera?!) som numera är på reparation, så det har liksom inte funnits så mycket att visa heller....
I väntan på slamsugen är detta min följeslagare.
Så om vi helt enkelt tar och betar av den här fantastiska dagen till att börja med? Det har ju liksom VRÅLsnöat i 3 dagar (vad hände med de där fantastiska 6-8 plusgraderna och sol som vi hade för en vecka sen?!) så det har minst sagt varit en kamp att få med sig hundarna ut på morgonpromenad (Bella har fungerat lite som en plog - jag och Dixie har helt enkelt dragit henne efter oss eftersom hon har vägrat gå. När vi väl har lyckats lura fram henne från under sängen dvs...). Idag hade till och med ytterdörren fryst fast liksom. Vad hände?!
Dixie fattar heller ingenting. Plötsligt är det liksom så mycket snö på rutan att hon måste sträcka på halsen för att kunna se och morra på folk och fä som går förbi - inte okej!
Men om vi bortser från att jag har hållit på att frysa ihjäl, blåsa bort och bryta lårbenshalsen i diverse halkolyckor har det varit en mycket bra dag! Det har varit en riktigt riktigt bra dag på jobbet, bland annat tyckte Daniel att vi behövde bli lite snällare och bjöd på pepparkakor - inte mig emot!
Mums. Kände mig mycket snällare direkt. Lite kaffe och Battery på det sedan bara så var jag överdrivet glad och speedad som en duracellkanin resten av dagen (fantastiskt om ni frågar mig, eventuellt en aning jobbigt om ni frågar kollegorna).
På väg hem från jobbet trodde jag nog att jag skulle dö en plågsam (visserligen snabb, men ändå mycket plågsam) död på grund av all snö, blåst, kyla, mer snö, mer blåst och mer kyla. Men när jag kom hem väntade sedan husses alldeles gudomliga chili, så nu är jag som en ny människa!
Jag vet inte hur han gör den, förutom att det är två hela färska chilifrukter i och att den kokar i mååånga timmar, men den är L J U V L I G T G O D ! Underbart med helg måste jag säga.
Jahaja, nästan en vecka höll den...
Förra torsdagen bytte vi telefoner på jobbet, jag ska nu ha Samsung Galaxy S3 i tre månader. Inga hurrarop på det nej, jag saknar min gamla iPhone 4 - vi var ett så bra team liksom. Jag och S3:an kommer inte alls överens. Lite bättre börjar det kanske gå (med betoning på lite) och även om jag inte alls gillar den ens nästan lika mycket så är det ju ändå kul att prova lite olika.
Men jag är övertygad om att S3:an är bitter över att den inte får lika mycket kärlek som min älskade gamla iPhone. Den hämnas genom att jävlas med mig med diverse olika småsaker. Men idag slog den på stort och hämnades rejält...
Den gled ur min ficka när jag steg ur bilen (vad kan det ha varit, 30 cm från marken kanske?) och landade upp och ner på marken. Det var liksom så kort och odramatiskt fall att jag inte ens kollade på den, men så kom jag in och såg detta:
Javisst. Skärmen sprack. Är det inte fantastiskt?! Och så säger folk att iPhone går sönder så lätt för att det är glas både fram och bak. Mhm, den har hållit i över ett och ett halvt år (med min hantering dessutom) medan S3:an överlevde knappt en vecka i mitt sällskap.
Jag är övertygad om att Steve Jobs sitter och gnuggar händerna och fnissar högt av skadeglädje där uppe någonstans på sitt lilla iCloud.
500:e gången gillt?
Och ja, de flesta av bilderna är säkert fel väg (så ser det ut för mig i alla fall), men det går förbanna inte att blogga från den här telefonen och det går inte att föra över bilderna till datorn. Sånt är livet.Som en liten unge
Här om dagen när vi var och handlade såg jag en stoooor prydnadstomte som bara stod och ropade på mig. Det var en sådan med lång luva, ni vet sådana som jag har lite (okej mycket) pippi på, och den hade dessutom en lykta i handen! Jag fövandlades omedelbart till ett litet barn.
Jag: Kom kom kom! Titta titta titta!!
Christofer: Mmm...
Jag: Ååh, jag vill ha den! Den är så fiiin! Vill ha vill ha vill ha!
Han: Ta den då.
Jag: Får jag får jag får jag?!?!?!
Han: Jaa.
Jag: Jeeeiiiii!!
Och sedan skuttade jag runt på små lyckomoln resten av mathandlingen.
Se så fin han är!! Dixie tyckte dock att han var lite läskig. Och ja, jag var självklart tvungen att tända lyktan så fort vi kom innanför dörren här hemma. Och trots att jag normalt är jättepetig med att inte börja med julpynt förrän lillajul/första advent/första december så tänker jag faktiskt låta honom stå kvar i lägenheten, han är ju så söt, och det är ju faktiskt bara typ två veckor kvar...
Maten
Ni kanske undrar hur det gick med min och brorsans matlagning igår? Vi slapp faktiskt använda oss av röksignaler trots allt. Ett superkort telefonsamtal och några rader på WhatsApp var allt som behövdes för att kirra kvällens meny.
Till förrätt blev det blomkålssoppa med knaperstekt bacon och lite parmesan.
Mycket uppskattat blev det. Framförallt farfar tror jag blev lite frälst, kul!
Huvudrätten blev klassisk wienerschnitzel (dock inte färdiga tunna köttslamsor, utan rejäla skivor grisytterfilé som omsorgsfullt bankades tunna med en brödkavel som till slut gick i småbitar - dumt av oss att besöka gymmet före, vi borde ha fattat att brorsan börjar bli för stark för sitt eget bästa) med anjovis, kapris, citron och duchessepotatis.
Galet gott! Vi åt så mycket att vi helt enkelt skippade att laga efterrätt - ingen hade ändå orkat äta mer. Mycket lyckad farsdagsmiddag med andra ord!
Och på tal om far och mat så ringde papsen och bjöd in oss på bastu och spontanmiddag på stugan i lördags. Mycket trevligt, skönt och gott!
Det bjöds på paella med bland annat färska musslor i. Lätt godaste paellan jag någonsin ätit faktiskt! Helt perfekt var den, underbart god.
Som vanligt har det alltså inte direkt gått någon nöd på mig den här helgen heller, så vi vägde upp det lite med fryst thai-mat idag. Man kan ju inte äta lyxmat jämt liksom.
Skadad. Riktigt skadad.
Jag och lillebror hade tänkt laga middag idag när det är farsdag, så när jag vaknade började jag bläddra lite i en kokbok för inspiration. Jag hittade ett recept som jag tyckte lät rätt bra, förde automatiskt ner fingret i vänstra hörnet.... Och där tog det stopp. VARFÖR finns det inte en "dela"-knapp i verkliga livet?? Va?!
Hur ska jag nu kunna informera brorsan om mitt förslag? Ska jag faktiskt bli tvungen att ringa honom och verkligen prata med honom på riktigt och läsa upp receptet för honom som man gjorde på stenåldern? Nästa steg är ju liksom att skicka röksignaler om att han ska komma över och läsa receptet med egna ögon som man gjorde på dinosauriernas tid. Så kan vi ju inte ha det.
En sådan dela-knapp som finns på min bästa vän iPhone önskar jag mig på ALLT i julklapp. Tack på förhand snälla tomten.
Och jo förresten tomten, när vi nu ändå är inne på det här skulle du väl kunna slänga in en "gilla"-knapp på vanliga mail också? Du vet sådana mail som det är onödigt att svara på, men man ändå skulle vilja visa att man har uppskattat innehållet? Sedan är jag nöjd!
Underbara fredag
Har jag sagt att jag älskar fredagar? Idag har i alla fall varit en helt exemplarisk fredag, åtminstone kvällen.
Strax före stängning föreslog Daniel gemensam middag på Dinos, typ bästa idén på sjuuukt länge! Bäst av allt var att världens bästa Patrik gjorde oss sällskap - bästa överraskningen på länge då ingen ens visste att han var hemma på holmen!
Sedan följde Malin och Emil med hem till oss och lekte lite med dogzen (som nu är helt slut) och efter det gick vi en sväng till mamma och pappa som bjöd på två sjukt goda ostar inhandlade i Nice. Som sagt, sjukt nice fredagskväll!
Uppätning
Jag har fått en känsla av att Kjell tycker att vi på jobbet är lite för magra, och att han de här senaste dagarna har satsat stenhårt på att försöka få oss att äta upp oss lite. Igår var det citronkladdkaka (gaaalet god!) och idag var det smörgåstårta (smörgåstårta är ju typ det godaste som finns).
Förbanna om han försöker sabba för oss så att vi inte kan klämma ner oss i julfestkläderna sedan! Lite orolig är jag allt...
Men vad är det som händer?!
Jag vet att jag har sagt det flera gånger på sistone, men nu är det faktiskt bara så att det går alldeles för FORT! Jag hinner ju inte alls med?!
I morse var det måndag (jag lovar!) och då tänkte jag att måndag är ju i alla fall precis efter helgen så då är det ju fortfarande okej att blogga om helgen (vilken tur, eftersom jag inte hunnit blogga alls i helgen - igen). Men nu då? Nu är det ju plötsligt inte ens en halvtimme kvar till torsdag! Jag hinner ju knappt blinka innan veckorna har svischat förbi!
Okej, om vi för en liten stund bortser från att min tid inte ens nästan räcker till och så kan vi kolla på lite bilder istället? Förlåter ni mig då?
Jag hade i alla fall en sjukt bra helg! I fredags var det bowling, middag, "Med andra ord"-spelande och skitsnack med jobbgänget. Skitkul! Jag kom visserligen sist i bowlingen, men var ändå ungefär dubbelt så bra som sist så jag var sjukt nöjd ändå!
Japp, hundarna var med på källarfest! Matte behövde moraliskt stöd i spelandet (jag är tydligen en dålig förlorare (hade jag iiiiingen aning om.... hehe), så det var ju tur att det gick bättre än bowlingen!).
Spike har bott hos oss hela helgen också.
Spike och Bella passade på att gosa lite i brorsans säng när vi var och lånade bastun. Hur sött?! De kramas ju nästan!
Snälla som vi är har vi dessutom matat min evigt hungrige lillebror (mor och far har befunnit sig på sydligare breddgrader) i två dagar. I lördags blev det friterade chicken wings, egna pommes, dippsås (med chili och lime) och wing sauce (direktimporterad från Amerikat) (lillebrors smaklökar gjorde kullerbyttor av lycka) medan vi kollade på CMA Awards.
M m m mmmmm! Lycka på en tallrik.
Okej, det var många bilder på en gång och nu slår klockan torsdag så det är verkligen dags att gå och däcka i sängen. På återseende (förhoppningsvis redan denna vecka).
Fredagslåten
Ikväll efter jobbet ska vi (jobbgänget) på discobowling och sedan ut och käka, och så blir det väl säkert lite häng efter det också. Kul kul kul! Jag och Daniel är som vanligt lite överdrivet peppade så nu snurrar vår vanliga fredagslåt på repeat igen. Så sjukt bra! Och det bästa är att den bara blir bättre ju fler gånger man hör den. Eller ja, snart lär vi väl ha lyssnat sönder den men än så länge är den bara sjukt bra!
Håll med om att man blir sjukt fredagspepp?!
