Home sweet home

Nå nu har vi äntligen landat hemma i vår älskade sköna soffa igen efter helgens äventyr. Skönt. Och gladast är nog hundarna. Bella pep av lycka när vi hämtade dem och Dixie hoppade upp och ner och svansen gick för fullt. Dixie hade dessutom matvägrat och inte haft lust att göra någonting alls, men så fort vi kom kastade hon sig över maten och sedan började hon busa med leksaker och tuggben och grejer. Jag tror bestämt att hon hade saknat oss ganska mycket. 
 
Igår var vi till en restaurang som heter Mäster Anders och käkade middag. Riktigt gott var det. Karlarna tog råbiff till förrätt, och jag ångrade lite att inte jag också gjorde det för jag smakade och den var så sjukt god! Fast min jordärtskockssoppa var också jättegod, men råbiff är ju lite roligare för det är ju inget man äter särskilt ofta liksom. Men min varmrätt var underbar i alla fall. De hade ett eget öl också som var supergott! 
 



Det var så mörkt i restaurangen så bilderna blev jättefula när jag tog med blixt, så istället fick det bli mörka och korniga bilder... Men men, bättre än ingenting.
 
Någon efterrätt fanns det inte plats för, trots att alla efterrätter lät sjukt goda, så istället gick vi tillbaka till hotellet och tog en drink i baren och fick sällskap av Jenny och Oskar. Mycket trevligt! Eller ja, de kanske inte tyckte att det var så trevligt för vi var så totalt slut efter den långa dagen och all mat så vi satt bara och blinkade och kämpade för att hålla ögonen öppna, men vi tyckte det var himla trevligt att få träffa dem en sväng!
 
Som ni säkert kan gissa så har jag sovit som en riktig liten ängel på de där alldeles alldeles underbart sköna kuddarna i natt. Redan när jag vaknade kände jag att jag gärna skulle bo där minst hela nästa vecka också, men efter frukosten kunde jag nästan gjort vad som helst för att få stanna. 
 
 
Precis ALLT med hela frukosten var helt underbart! Jag kunde utan problem ha ätit ihjäl mig. Åh vilken lycka. Tänk om man alltid kunde få sådan där frukost?! Ja, det tog verkligen emot att behöva åka därifrån redan idag... Tur att hundarna blev glada när vi kom hem i alla fall så känns det inte fullt så meningslöst att trycka i sig någon torr brödkant imorgon bitti...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0