Alltså jag brukar tycka att det är rätt mysigt med höst. Jag tycker myyycket bättre om hösten är vinter och vår. MEN jag gillar inte alls att det redan börjar bli så mörkt och så kallt! Det är det största felet med hösten, det är för nära till vintern. Det går för fort, och jag är inte alls redo för vinter. 

 

I måndags höll jag på att frysa ihjäl på agilityn, mina tår kändes som isbitar som slog mot varandra tills jag tappade känseln helt (efter så där 15 minuter). Igår höll jag på att frysa ihjäl hela kvällen, till och med efter överdrivet mycket kläder gömd under täcket med två små levande hundelement tryckta mot mig. Och då är det fortfarande tvåsiffriga plusgrader ute, hur ska jag överleva när det blir minus?!

 

 

Idag har jag också varit frusen mest hela tiden, men framförallt tyckte jag att det var fruktansvärt hur kolsvart det var ute imorse! Det var ju typ igår som det var strålande sol och varmt och skönt när jag steg upp samma tid för att åka på morgoncykling med Malin? Nu var det bara mörkt, kallt, mörkt, regnigt och mörkt.... Usch. 

 

Nej jag är inte alls redo för det ännu.