Dixie är allt bra lustig hon. För en liten stund sedan började hon helt plötsligt klättra på mig som en galning. Jag fattade ingenting. Men när jag tittade mig omkring upptäckte jag att husse höll på och fixade med ismete-grejerna (själv har jag blivit så immun så jag inte ens hör det där pinglandet lägre), så då förstod jag. 

 

VARJE gång han plockar fram de där ismetepinglorna blir Dixie helt hysteriskt mammig och ska sitta i famnen och klättra upp bakom nacken osv osv. Antagligen för att hon tror att nu tänker husse sticka och lämna oss, och livet är fruktansvärt hemskt. Hon har tydligen fortfarande inte riktigt lärt sig att han ju faktiskt bara är borta ett par timmar och alltid kommer tillbaka igen... Och framförallt har hon tydligen inte lärt sig att han oftast inte ens åker iväg utan bara fixar med dem.