Räddningen
Min dag har varit som en bergochdalbana. Först var jag trött och grinig och höll på att frysa ihjäl, efter det hade jag en bra förmiddag, men sedan kom det en hopplös kund och gjorde mig förbannad. Jag hade en sjukt trevlig och god lunch med Malin och Daniel, men efter det gick det brutalt neråt då jag blev trött och fick fruktansvärda skavsår av mina nya fina julklappsskor.
MEN kl. 18.30 kom Daniel och plockade upp mig och så åkte vi till Träningsverket, tävlade i cykling som uppvärmning (Jag vann!!! Mycket viktigt! Jag är ju inte aaaalls tävlingsmänniska....) och sedan gymmade vi i nästan 2 timmar. SÅ JÄKLA SKÖNT!
.
.
Påminn mig gärna nästa gång jag har en dålig dag att det faktiskt finns en väldigt enkel lösning: åk till gymmet och pinas lite. Jag är som en ny människa. En ny människa med skakande muskler som kommer att göra väldigt ont imorgon... Love it! Tänk att det kan vara så lätt att göra mig glad och snäll igen.
Jahaa, det är ett sådant!
Jag kommer att ha träningsvärk i magmusklerna imorgon så mycket som jag har skrattat idag! Jag älskar sådana här sliriga dagar på jobbet.
Allra roligast var när Daniel frågade "Vad är det här?" och pekade på ett iPad-ställ, och Kjell svarade "Det är ett cock stand" hahahaha! Fantastiskt!
Kjell är bäst på det här med översättningar, när vi var i Helsingfors bad han taxichauffören att köra honom till "köpicentrumi", för det är ju så det finska språket är upplagt - man lägger ett i på slutet av ordet bara så blir det finska! Konstigt att chauffören inte fattade... Hehehe.
Gammal som gatan
Trots att maten vi fick igår var jättegod så var det inte en enbart trevlig middag. Jag blev nämligen kallad gammal, flera gånger! Som ni kanske förstår är inte det särskilt roligt, framförallt inte efter
den där morgonen för någon vecka sedan...
Jag skulle visa Matteus min sjukt häftiga
Snake-app (som om jag på allvar trodde att en 7-åring skulle bli imponerad över ett spel som var populärt innan han ens var påtänkt...?!), han tyckte det var det töntigaste han någonsin sett, han förstod inte alls varför det var låtsasknappar på skärmen och han undrade
"Hur gammal är du egentligen?! 148 eller?!". Jamenvisst. Tack för den.
.
.
Den väldigt o-imponerade lilla klonen (?) i Florida för 3 år sedan.
.
Lite tidigare på kvällen sade klonens mor förskräckt "Va?! Är du redan så gammal?!", och han där som jag bor med var så klart inte sen att haka på och beklaga sig över hur gammal jag börjar bli.
.
"Eh, ursäkta mig? Men är det inte så att jag är överlägset yngst här om man inte räknar med ungarna?!" ville jag vråla, men istället satt jag tyst och putade med underläppen som ett grinigt litet barn i hopp om att det skulle få dem att ändra sig. Det gjorde det inte. Men det var värt ett försök, jag vägrar känna mig gammal redan. Ni tycker väl lite synd om mig i alla fall va?
Sprickfärdig
Herregud vad jag är mätt! Intresseklubben antecknar febrilt förstår jag, men jag är så mätt att jag inte kan tänka på något annat hur jag än försöker.
Vi har varit på sjukt god middag till Christofers föräldrar ikväll. Allt var jättegott, men de brownie-aktiga kakorna som vi fick till efterrätt var helt våldsamt goda! Jag kunde nog ha ätit ihjäl mig på dem nästan. Underbara.
Självklart tog jag kort på receptet innan vi åkte! Om det går att läsa vet jag inte, jag är för mätt för att blogga från datorn, men här kommer det i alla fall!
Barn som barn?
Lilla mamma. Hon har liiite problem med messandet ibland. Jag har ju några gånger berättat om när hon har råkat ut för autocorrect, hysteriskt kul, men det kan ju faktiskt hända vem som helst.
Idag var det inte det som var problemet, idag messade hon mig istället för brorsan... Två gånger innan hon upptäckte det! Lilla mamma. Inte lätt att hålla skillnad på alla (två) ungar! Roligast var att jag var hemma hos dem dessutom, annars hade jag nog undrat varför pappa skulle komma och hämta mig!
Så sant så sant
Nu blir det en iPhonebloggning i alla fall här trots att jag lovade att skärpa mig (så om det inte funkar att kommentera detta inlägg kan ni prova med föregående, för det är skrivet på datorn).
Jag är nämligen alldeles för lat, hungrig, svettig och trött i musklerna för att göra något så avancerat som att skriva på datorn. Jag ville bara dela med mig av denna bild som någon hade lagt upp på Facebook idag, den speglar verkligheten ganska bra tror jag faktiskt! Eller vad säger ni?
Ajajajaj....
Ni vet den där träningsvärken jag väntade mig idag? Japp, den är precis så illa som jag befarade, om inte värre. Och vet ni vad det innebär? Just det, den kommer troligtvis vara ÄNNU värre imorgon eftersom det alltid brukar vara värst två dagar efteråt...
Mina stackars bröstmuskler och biceps har varit väääldigt ömma och stela och trötta idag, och nu på kvällen började jag fantastiskt nog känna i triceps också.... Imorgon kommer med andra ord bli en underbar dag. Framförallt med tanke på att jag har BodyPump inplanerat också. Hur många vill gissa på att det passet kommer kunna sammanfattas med ett enda ord; "AJ!!!"?
.
.
Ajajaj. Ser ni hur synd det är om mig? Eller okej, det är väl självförvållat och egentligen ganska skönt att känna att man har gjort något, men ändå. Och ja, jag ska byta ut julgardinerna i helgen. Alla andra julgrejer är i alla fall borta för länge sedan!
Bästa appen någonsin!
Ååååh, vilken fantastiskt underbar app jag hittade igår! Jag hoppade upp och ner av lycka, och varje gång jag har kommit att tänka på den idag har jag gett ifrån mig ett litet glädjetjut - så underbar är den! Jag behöver aldrig mer ha tråkigt, jag lovar. Spana in detta:
.
SNAKE!!!! Förstår ni min lycka?! Jag somnade alldeles för sent igår bara för att jag helt enkelt inte kunde sluta spela snake. Fortfarande precis lika bra som för hundra år sedan. Angry Birds släng er i väggen liksom.
.
För övrigt har jag haft en otroligt bra kväll ikväll, först skittrevlig och god middag på Dinos med Bodil och Jocke, och sedan har jag varit och gymmat med Daniel. Det senare kommer dock innebära problem imorgon... Jag har redan problem med en så enkel grej som att lyfta te-muggen...
.
.
Båda händer behövs för att det ska vara möjligt. Mina bröstmuskler skakar... Någon frivillig som vill massera mina tuttar imorgon kanske? Hahaha, nej ursäkta, jag kunde inte låta bli! Men jag är rädd att jag kommer behöva bli både påklädd, matad, sminkad och tandborstad imorgon faktiskt....
Kanske jag skulle bli flygvärdinna?
Åh, pappa skickade ett youtube-klipp till mig som jag bara måste dela med mig av! Jag tyckte det var så sjukt fränt. Detta önskar jag mig när vi flyger till Florida om två veckor, och jag tycker definitivt att Air Åland borde apa efter - fatta vad roligt! Tänk så mycket gladare alla griniga kostymnissar skulle bli?! Och tänk så många fler som faktiskt skulle orka lyssna på det där säkerhetstjafset som man har hört miljontals gånger tidigare!
.
Håller ni inte med om att det är fränt?! Och att man skulle bli glad?! Skulle jag kunna rappa skulle jag vilja bli flygvärdinna nu. Lätt.
I´m in lööööv
Åh, jag är så lycklig ikväll. Vi svängde in via Bodil och Jocke när vi hade varit och handlat, och med oss därifrån fick vi en liten ask innehållande två underbara daimkakor var! Men det var tur att vi bara fick två var, om hon så hade skickat med 20 var skulle jag utan att blinka ha mådat i mig varendaste en. Och jag är inte ens särskilt förtjust i kakor och godis och sådant (klart det är gott, men jag föredrar förrätt framför efterrätt, macka framför kaffebröd osv).
Bodils daimkakor är min nya kärlek, de är helt sanslöst farligt goda. Skulle jag vara tvungen att välja en "sötsak" som skulle vara den enda jag skulle få äta resten av livet så skulle jag utan tvekan välja daimkakorna! Mmm, jag blir alldeles lycklig bara jag tänker på dem.
.
.
På nyårsafton åt vi också daimkakor, då med vaniljglass och kolasås. Det är faktiskt bland det godaste man kan äta! Men de är helt underbara att äta som de är också. Kaka nummer ett idag tryckte jag i mig direkt när vi hade satt oss i bilen, jag kunde alltså inte ens hålla mig tills vi kom hem, den andra avnjöts till kaffet efter middagen.
.
Ja, nu har jag ägnat ett helt inlägg åt dessa kakor, så ni kanske förstår hur fantastiskt goda de är?!
Apphelvete
Tydligen fungerar det inte att kommentera mina senaste inlägg, alla skrivna på blogg.se´s iPhone app. Så verkar som det är något fel med den, för inlägg jag har skrivit på datorn funkar. Suck. Vad lär vi oss av detta?
Jag måste sluta vara lat och blogga från iPhonen och försöka börja blogga mer från datorn igen! Tack
Fanny för att du upplyste mig!
Ikväll följer vi för övrigt med spänning åländska Zaida i Gladiatorerna på 4:an! Det går visserligen inte så bra än så länge, men vi håller tummarna!
.
.
Morgonunderhållning
Jag sitter på jobbet och kollar på Nyhetsmorgon (ja, alltså jag jobbar också ifall ni undrar) och skrattar så jag gråter åt Björn Ranelid.
Jag undrar om han har legat i koma i ett solarium i ett par veckor eller hur han har burit sig åt för att få till den där bajsbruna färgen som nästan ser ditmålad ut?
Jag undrar också om han spanade in sig själv i spegeln i morse och tänkte "Åh vad jag ser fräääsch ut! En ljus skjorta på det här blir pricken över i!"
Roligast är det när de filmar honom och programledaren på samma gång, det ser helt sjukt ut!
Upphängd och nedsläppt
"Hur är det riktigt" frågade Kjell i slutet av jobbdagen, "mmm, mjä, seg..." svarade jag, "du ser lite... Upphängd och nedsläppt ut, eller hur man nu säger" sa han. Och precis så känner jag mig.
I morse var jag riktigt pigg, men sedan hände något och jag blev bara mer och mer... Bläh. Sjukt drygt att vara "bläh" på en fredag. Men det ska jag nu försöka bota med löpband och boxningssäck - det hjälper mot det mesta!
Jag hade i alla fall en sjukt trevlig lunch idag med Cilla och Netha på Indigo! Och våldsamt gott var det också! Chèvregratinerad cannelloni med rostad paprikasås. Muuums.
Speed it up, tack!
Hela sommaren och hösten och julen bara susade iväg, jag hann knappt blinka. Men nu, nu går det så sinnessjukt långsamt att jag tror att det snart börjar växa mossa på mig! Den här veckan har känts som två, minst, så långsamt går det. Och det är fortfarande bara torsdag...
Exakt precis nu är det 3 veckor och två timmar kvar tills vi tar Eckerölinjen över till Sverige, för att sedan åka till Connect Hotell och dricka vin och äta ost, försöka sova och sedan klockan 9 nästa morgonen lyfter ÄNTLIGEN flyget till Florida!
Åh. Det är helt sjukt vad jag längtar nu. Jag har ju haft shoppingförbud sedan början av juli, så i år är det inte bara värmen och ölen jag längtar efter...
Jag funderar på fullaste allvar på om det inte skulle vara värt att betala 50 dollar för att få ta med sig en till väska hem? Så jag kan shoppa riktigt ordentligt...
Snaaart är vi här igen:
Je hais le matin
= jag hatar morgonen. (osäker på den franska stavningen, jag kan inte franska egentligen men jag har haft en t-shirt med den texten)
Jag som var så nöjd över att jag har varit så pigg på morgnarna den senaste månaden... Men nu är det värre än någonsin. INGENTING fungerar för mig på morgnarna den här veckan!
Måndag: Bella kissar i sängen, jag måste försöka hinna slänga sängkläderna i tvättmaskinen och sätta igång den, tvätta duntäcken för hand och hänga dem på tork... Förutom det vanliga, dvs hundpromenad, frukost, fixa mig, mäta upp hundmat... Sedan gick det inte att cykla heller, det var så mycket snö att jag höll på att åka omkull hela tiden, och snön piskade i ansiktet så jag inte såg någonting...
Tisdag: Råkar sova 40 min längre än det var tänkt. Allt blir jättestressigt, hinner inte äta frukost (=min dag är förstörd), Bella vägrar kissa eller bajsa ute eftersom det är blött och slaskigt och hon är en liten prinsessa. Jag måste gå till jobbet pga slasket, jag vill inte riskera mitt liv genom att cykla.
Onsdag (idag): Lyckas IGEN sova för länge, nästan 50 min denna gång. Hinner inte duscha, trycker i mig en banan till frukost och lyckas välta ut hela min actimel över mig och bordet. Allt blir hysteriskt bråttom. Måste återigen gå till jobbet eftersom slasket nu har fryst till livsfarlig is.
Åh vad spännande att se vad det blir imorgon...
Den lilla bruna ängeln till höger på soffan gör inte gärna mina morgnar lättare... Fast i morse var hon faktiskt jättesnäll. Det är tur att hon är så söt!
Självförtroendeboost
Efter en längre wordfeudpaus har jag nu börjat spela igen. Mest med kusin och med fasters sambo. Inte alls lika roligt som att spela mot mamma, brorsan eller Christofer - jag föredrar ju liksom att vinna!
Idag kände jag att det var dags att göra något åt saken och startade ett spel mot mamma. Vi kan väl lugnt säga att det började ganska så bra...! Moahahahaaa.
Varför laga när man kan bli bjuden?
Idag har varit en dag precis i min smak! Dels var vi på en skön (men kall!) långpromenad med hundarna och firade att det varken regnade eller slaskade (fast jag skulle nog föredra om det kunde bli sommar nu, vi har haft lite snö och minusgrader nu - det räcker). Men framförallt så har vi inte behövt göra någonting!
Vi sov så länge att frukosten blev lunch, alltså slapp vi laga lunch. Middag bjöd mamma och pappa på (pasta med scampi, blomkål, paprika, cayennepeppar och grejer), och sedan åkte vi bara vidare till Jocke och Bodil och blev bjudna på efterrätt! Very nice indeed!
.
.
Middagen som utan problem hade räckt till lika många till. När vi hade ätit oss proppmätta såg det ut som att vi knappt hade rört det!
.
.
Och så efterrätten, något chokladfondantaktigt som var alldeles kladdigt och jättegott! Vi var försökskaniner då det var första gången Bodil lagade det här, jag kan säga att jag mer än gärna ställer upp som försökskanin igen! Men nästa gång ska jag nog inte äta så mycket middag före, för nu är jag så mätt att jag nästan mår illa...
Nya favoriträtten
Man måste alltid tänka på att omge sig med rätt typ av vänner. Och nu menar jag inte att de ska vara snälla eller så, nej man måste ju tänka på att man kan ha nytta av dem! Sjuksköterskor, sjukgymnaster, sommelierer... Och självklart måste man ha minst en kock.
Här om dagen när jag hade lite kycklingfiléer i kylen och total idétorka gällande middagen passade jag på att utnyttja min kock. Tipset jag fick visade sig bli så sjukt gott att jag var tvungen att laga det idag igen! Och snäll som jag är tänkte jag dela med mig av tipset till er.
.
.
Man skulle ju kanske kunna tycka att jag kunde ha bemödat mig att ta en bättre bild, men jag var vrålhungrig så den här fick duga nu bara.
.
Hannas nya favoritmiddag:
Färsk pasta
Kycklingfiléer
Rödlök
Grädde
Blåmögelost (eller t.ex. mustapekka för de som inte äter mögelost, det blev också uppskattat)
Buljongtärning
.
Jag hade inget riktigt recept från början och jag har bara improviserat så några mått har jag inte, man får gå på känsla bara och smaka av tills man är nöjd!
.
Stek hackad lök i smör, ha i lite råsocker (så blir löken alldeles så där supergod och ger resten jättegod smak). Stek kycklingen (jag strimlade den först som ni kanske ser på bilden), när den har fått lite färg hällde jag på lite vatten och i med buljong. När buljongen hade löst upp sig hällde jag i grädde och lät det puttra ett tag. I med osten och låt allt gotta ihop sig. Koka färskpastan i ca 1 minut. Klart!
.
Skitenkelt, billigt och jättegott! Rekommenderas starkt. Om ni undrar vad det andra är så är det lite bladspenat, coctailtomater, mozzarella, olivolja, balsamico, flingsalt och peppar. Mums det också.
Stackars Jukka-Pekka!
Ni kommer väl ihåg snögubben
Jukka-Pekka? Han har hängt med på jobbet nu i ett par månader, i början satt han på mitt skrivbord men den senaste månaden har han flyttats runt en del. Nu senast hamnade han på diskbänken för att någon tyckte att han var ivägen på kaffebordet, stackarn.
Men som att det inte skulle räcka att han anklagas för att vara ivägen fick han sin näsa inkörd i en cola-burk! Men inte ens där slutar eländet för stackars Jukka-Pekka.... Idag fick jag denna bild skickad till mig:
.
.
Med texten "100 euro annars" under. Fruktansvärt!! Stackars stackars Jukka-Pekka! Han var så rädd att han grät och nästan kissade på sig! Men Emil var snäll och lät honom leva ändå till slut. Puh. Jag tror bestämt Jukka-Pekka ska få flytta tillbaks till mitt skrivbord, där är han i alla fall lite tryggare.
Roligast idag!
Usch vilken dag jag har haft. Jag har varit helt sjukt trött och grinig, och jag har hatat varendaste människa som kommit in genom dörren (att jag inte blev skådespelerska? Jag känner att jag har en otrolig talang, åtminstone för att spela glad och trevlig så övertygande att jag själv tror på det även om jag egentligen är asförbannad... Jag får ha skådespelaryrket som reservplan), men nu var det ju inte det vi skulle prata om!
Jag har trots allt fått mig några ordentliga skratt även idag, mest skrattade jag åt ett mail som faktiskt gjorde mig på bättre humör i flera minuter! När jag skriver mail på iPhonen kommer automatiskt signaturen "Skickat från min iPhone" i slutet, och jag har inte orkat ta bort det för det stör mig inte och oftast läser jag bara mailen i telefonen men skriver på datorn. I alla fall, det här svaret fick jag idag:
.
.
Hysteriskt roligt!! Jag svarade även på det mailet i iPhonen och fick ett svar med texten "Skickat just före jag ska gå och dricka kaffe lite" i slutet. Fantastiskt kul tycker jag!
Konstig dygnsrytm? Jag??
Hur man ställer till det alltså... Nu har jag två dagar på raken slocknat efter middagen och sovit i ungefär en timme. Förutom att det betyder att jag inte hinner göra något mer på hela kvällen betyder det också att jag inte kan somna när jag faktiskt ska sova sedan.
Nej för så fort jag ska sova på riktigt så är jag självklart klarvaken, ligger och vrider och vänder på mig och somnar allt för sent, vilket leder till att jag slocknar efter middagen även nästa dag. Och så fotsätter det... Det skulle ju vara enkelt om jag bara kunde hålla mig vaken tills det är dags att sova, men när jag inte kan hålla ögonen öppna hur jag än kämpar?! Intresseklubben antecknar...
.
.
De här två små odjuren skulle gärna kunna få dela med sig lite av sin energi! De har så det räcker och blir över. Varenda dag är en enda lång brottningsmatch. De har för övrigt blivit bästisar på riktigt nu! De har kommit bra överens hela tiden, men Dixie har ändå tyckt att Bella har varit ett litet pain in the ass (hon gnagar gärna på Dixies lår, mage och käke och så där), men nu tycker Dixie plötsligt att Bella är världens sötaste och bästa lilla pain in the ass! Mattes små älsklingar.
Fruktansvärda morgon....
På mammas begäran ska jag dela med mig av min fruktansvärda upptäckt i morse. Det var en otroligt traumatisk upplevelse, så jag förväntar mig mängder av tröstande kommentarer och inte en endaste hånfull, tack! (inte som mina föräldrar som tydligen skrattar åt min elände!)
För att göra det enkelt för oss allihopa (och när klockan har råkat bli så mycket redan - jag är ju gammal och borde ha sovit för flera timmar sedan) så får ni helt enkelt läsa min och mammas whatsapp-konversation från i morse.
Dagens roligaste!
Ikväll var jag hem till mamma och pappa för att låna löpbandet lite (jag vill INTE springa utomhus när det är snö och halt så jag kan halka och bryta någonting lagom tills vi åker till Florida). När jag kom dit var det ingen där, dörren var olåst och det kom musik från brorsans rum, men ingen svarade trots att jag ropade "hallå?!" två gånger.
Jag och dogzen gick upp till övre våningen och satt oss i soffan. Efter en stund tyckte jag ändå att det lät som att det var någon i brorsans rum, så jag gick in på Facebook-chatten för att kolla om han var online, och mycket riktigt! Hehe, dags att kolla hörseln månne?
Årets höjdpunkt
På tisdag är det exakt en månad tills vi flyger till Orlando (wohoo!) så därför har vi ikväll gjort det som jag alltid tycker är otroligt roligt, årets höjdpunkt nästan, nämligen fyllt i ESTA-ansökningen. Det roliga är (förutom att man inser att resan börjar närma sig) de sjuka frågorna man måste svara på. Denna är min absoluta favorit:
.
Håll med om att det är hysteriskt roligt?! Jag vet att jag har sagt det förut också, men jag tycker faktiskt att det är lika kul varje år. Och varje år funderar jag på om det faktiskt finns någon som svara "Ja" på denna fråga? Jag antar att jag aldrig kommer att få veta det.
Seeeeg
Jag är helt sjukt seg idag. Jag skulle utan problem ha kunnat sova hela dagen. Jag har visserligen inte gjort så mycket vettigt heller, lekt med hundarna i skogen på stugan, handlat mat och ätit mat. Ungefär.
På tal om mat bjöd mamma och pappa oss och Christofers föräldrar på jättegod middag på stugan igår! Allt var jättegott, men kvällens höjdpunkt var nog ändå dessertvinet, det var liksom bubbligt och jättekonstigt men så himla gott!
Sedan badade jag och Christofer bastu och spelade Monopol (inte på samma gång alltså) och jag vann! Trots att han spelade så fult. Fort gick det också. Jag än något nöjd kan jag säga!
Ja nu har jag babblat färdigt, dags att gå ut med dogzen och sedan blir det bio.
Så gör väl alla?
Jag måste bara dela med mig av ett så sjukt roligt youtube-klipp som chefen visade oss idag! Det är bara så fantastiskt kul och sååå fördomsfrämjande, I love it.
.
.
Ni måste ju hålla med om att det är helt underbart?! Jag tycker det är fantastiskt kul!
.
Och på tal om finnar ska vi nu ta hundarna under armen och vandra över till Daniel på lite dagen-före-trettondagen-öl. Jo så är det, inte klarar jag och mina kollegor av att vara ifrån varandra hur länge som helst, så för att vi ska överleva hela tre lediga dagar utan varandra måste vi umgås lite ikväll istället!
Frysen full
Jaha hörni, nu behöver vi då inte oroa oss för att behöva svälta om alla butiker plötsligt skulle få slut på mat i alla fall. Vi har nämligen frysen alldeles fullproppad av rådjurskött nu! Very nice indeed. Jag blir vrålhungrig bara av att kolla på bilden...
.
.
Mmm, massa mums. Dixie och Bella har dessutom fått varsitt ben som de nu ivrigt gnagar på under fullständig tystnad, enormt lyckliga hundar!
.
.
Vi är alla tre helt överens om att det inte gör något att husse är borta lite nu och då när han kommer hem med sådant här åt oss sedan!
Så kan det gå
Herregud vad vi har haft mycket på jobbet idag. Jag var så less på att se folk till slut att jag började planera en rymning, vart som helst bort från holmen. Men nu har jag fått mat i mig och framförallt har jag äntligen hunnit dricka en ordentlig kopp kaffe (plus halva Christofers, jag led av allvarlig koffeinbrist) så nu är jag som en ny människa igen! Fast jag skulle nog kunna tänka mig ett par koppar kaffe till faktiskt...
Jag höll på att få hjärtattack precis före lunchen också. Daniel skulle öppna en skåpdörr, men tydligen är han så våldsamt stark så hela glasskivan gick i tusen bitar bara av att han tog i den!
.
.
Det small till ganska ordentligt kan jag tala om. De få stunder vi har haft lite lugnare har alltså ägnats åt att sopa glas. Jag funderade på om vi inte borde spara glasbitarna och använda som is i skyltfönstret när det blir dags för julskyltning nästa gång, jag tycker jag fick lite dålig respons på det faktiskt... Jag lovar att vi knappt kommer hinna blinka innan det är dags för julpyntning igen!
Favorit-tradition
Vi har en himla bra nyårsdagstradition med Bodil och Jocke som går ut på att vi äter god mat delvis bestående av nyårsaftons rester och där huvudingrediensen är hummer. Det är min nya favorit-tradition. Förra året gjorde vi en supergod hummersoppa med egengjord hummerfond, och i år blev det en variant av gårdagens underbara
förrätt med hummer istället för pilgrimsmusslor.
.
.
Mmmm... Det passade nog bättre med pilgrimsmusslor men det blev väldigt gott det här också!
.
Sedan åt vi goda ostar och framförallt så drack vi det godaste vinet jag någonsin druckit och som passade så våldsamt bra till ostarna! Åh, jag blir helt lycklig bara jag tänker på det...
.
.
En Recioto som jag fick av Bodil i födelsedagspresent. Mmmmm. Jag skulle kunna dricka endast det och endast äta goda ostar till för resten av mitt liv, så gott var det! Halleluja-moment.
.
Vi lyckades även trycka i oss lite efterrätt efter det (sjukt mycket matkoma på det!), även det en variant på gårdagens efterrätt. Glass, stekta bananer, kolasås och daimkakor.
.
.
Sockerchock javisst! Farligt gott säger jag bara... Mmmmmm... Detta är lätt min nya favoritefterrätt! Nu har jag laddat upp ordentligt för morgondagens inventering på jobbet.
Nyårsafton
Gott nytt år på er! Hoppas ni hade ett bra avslut på det gamla året och en bra början på det nya, det hade vi! Vi var ute på stugan med Bodil och Jocke och hundarna och åt jättegod mat, drack gott vin, badade bastu och somnade tidigt. Jag var helt slut efter nyårsruset, och en massa mat och bastu gjorde mig inte piggare direkt så vid halv 1 var jag tvungen att ge upp... Rekordtidigt för en nyårsafton. Vilket trevligt sällskap man är!
Nåja, maten var i alla fall helt underbart god! Jag är alldeles lycklig fortfarande idag. Förrätten var helt gudomlig! Pilgrimsmusslor med svamp, brysselkål, vitlök, chili och en helt underbar sås med soya, citron och ingefära.
.
.
Dixie inspekterar förrätten.
.
.
Muuuums vad gott det var!!! Receptet har ni
HÄR. Jag hade lite mer smör till svampstekningen och jag finhackade vitlöken och chilin, annars gjorde jag nog precis enligt receptet. Det lät skitgott men det var ännu godare! Helt galet gott alltså!
.
Varmrätten blev också sjukt god:
.
.
Älgfilé, stekt svamp, potatis- och rotfruktsgratäng och vitlöks- och chilismör. Mmmmm.
.
Efter det var det dags för en välbehövlig liten paus med bastubad och iskall dusch (varmvattnet tog slut lagom tills det var min och Bodils tur...). Man blev visserligen allt annat än piggare efter det, men sedan fanns det åtminstone plats för lite efterrätt också!
.
.
Det kanske inte ser så mycket ut för världen men OH MY GOD vad gott det var!! Glass, kolasås och gudomlig daimkaka.
.
Förutom all god mat lyckades jag också ta den här bilden:
.
Kl. 00:00. Fränt va?! Sedan lyckades jag som sagt hålla mig vaken i ungefär en halvtimme till innan ögonen åkte fast. Men sjukt trevlig nyårsafton med helt sjukt god mat i alla fall!
