HEMMA HOS MITT KEX!

Nu är vi äntligen hemma hos vår älskade Dixie igen! Alltså inte äntligen som i "äntligen hemma på Åland", för hade jag bara haft råd så hade jag utan tvekan stannat i Florida tills maj (och självklart tagit dit Dixie), utan äntligen för att jag har längtat så sjukt mycket efter mitt lilla kex!
.
Jag var så rädd att hon skulle vara sur på oss och inte vilja följa med oss hem. Men så var det verkligen inte! Först fattade hon inte riktigt att det var vi, men sedan blev hon alldeles till sig av lycka! Sedan gick hon och lade sig på Christofers jacka så att vi alldeles säkert inte skulle "glömma" henne den här gången!
.
Så fort vi hade satt oss i bilen slocknade hon i min famn, helt slut av all lycka. Och nu har hon grävt ner sig i filten på sin favoritplats i soffan, iklädd sin nya tröja.
Mitt i upp-packningskaoset. Det står I ♥ Florida på ryggen, så klart! Fast det vet hon ju inte om hon gör, men jag vet att hon skulle älska det, för det finns så sjukt mycket ödlor som hon skulle kunna jaga! Och så är det varmt och skönt, precis som hon vill ha det.
Ihoprullad till en liten boll. Lycklig men trött.
.
Nu ska jag ta tag i packningen! Bilder från de sista dagarna i Florida (bland annat på alligatorn som till slut behagade visa sig) kommer troligtvis imorgon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0