Imorse när jag vaknade var jag allt annat än en solstråle. Jag var dödstrött, hade sovit skitdåligt, och dessutom var marken vit av snö och det föll stora äckliga vykortsflingor från himlen.

Jag kände att det fanns två alternativ
1. Gå och lägga sig igen, dra täcket över huvudet och inte stiga upp förrän det har blivit sommar.
2. Flytta till ett varmare land.
Inget alternativ för att faktiskt stiga upp och gå på jobb alltså, men till slut lyckades jag tydligen motivera mig till att göra det ändå.

Jag lyckades genomlida dagen utan några större problem, och ikväll kom belöningen. På bara några minuter blev det plötsligt bestämt att vi ska åka till Mallis i maj och en halvtimme senare var resan bokad! Så där bara! Efter månader av velande.

Jag säger bara H A L L E L U J A !!! Fan vad jag behövde det. Underbart. Fast jag vaknar ändå helst inte till den här synen fler gånger i år nu...