Jag trodde att jag skulle vara fullständigt invalidiserad idag, jag och Emil körde nämligen ett stenhårt benpass "à la spy i vasken" (som Emil uttryckte det) på gymmet igår. Så ni kan ju gissa om jag var förvånad imorse när mina ben fungerade som vanligt!

Ju längre dagen har gått har det dock börjat kännas mer och mer i framsidan på låren. Efter bussresan från Arlanda började jag bli rätt stel och öm, och nu har jag två timmars stillasittande på tåget framför mig.... Jag vågar knappt tänka på hur det ska gå att gå efter det. För att inte tala om hur det kommer att vara imorgon.... Ajaj.

I övrigt så sitter jag alltså nu på tåget efter en välbehövlig kaffe-macka-öl-fika på cityterminalen. Och snaaart får jag träffa Elin! Jeii!!