Mycket välförtjänt ledighet!
Jäklar vad jag har jobbat de här 3 dagarna. Igår jobbade jag 9-17.30 (eftersom vi hade en envis och sen typ kvar i en halvtimme efter stängning innan allt var klart), åkte hem och käkade och vilade en liten stund, och så tillbaka till jobbet 20.30 för att bära diskar och hyllor och pyssla och greja. Klockan hann bli halv 1 innan jag började vandra hemåt...
.
Idag har det varit full fart igen. Jag har shoppat och ätit morotskaka, sjukt jobbigt. Hehe. Fast vi började med shoppingen (kontorsgrejer) och avslutade med morotskaka efter att vi hade stängt, så där emellan var det faktiskt fullt ös med jobb.
.
Mina ögon går i kors nu av allt jobbande.
.
Men det har varit kul också, och fint blir det. Roligast igår var helt klart när Halta Lotta skulle skriva på några lådor och skrev "iFone" på den där det skulle stå "iPhone"! Jag skrattade så jag grät! Han gjorde det alltså INTE med flit. Och när han försökte ändra det såg det mer ut som "iRone". Sedan är det väl möjligt att det var extra kul igår kväll vid midnatt men...
.
Jag skrattade nästan lika mycket åt namnen Halta Lotta och Starke Kjell - vilket team! Vi lite mer normala människor har i alla fall fått behålla våra namn. Än så länge.
.
Men ja. Det jag ville säga var att morgondagens ledighet är otroligt välkommen! Och välförtjänt!
60-talsfesten i bilder
Sådärja. Nu har jag börjat återhämta mig lite efter gårdagens fest. Det var med andra ord en riktigt riktigt bra fest! Jag hade jättekul och det var roligt att så pass många hade 60-talsinspirerad klädsel. Och det var underbart att få träffa nästan hela gänget igen! Jag var duktig och tog en del bilder under kvällens gång, så here we go!
.
Det var himla bra servering på bussen, så skulle det alltid kunna vara tycker jag! Gustaf hade smugglat med sig en lonken som han hade tänkt dricka i smyg, han tyckte att charmen med det försvann lite när det delades ut hur mycket dricka som helst i bussen och alla satt med minst en lonken/öl/somersby i handen, haha.
.
Cilla och jag i våra snygga 60-talsoutfits! Jag är lite avis på Cillas hår fortfarande. Jag har för övrigt inte vågat ge mig på att reda ut mitt än, tack vare en massa tuperande och en halv flaska (eller säger man burk?) hårspray ser mitt hår ut som ett enda stort skatbo idag.
.
Varmrätten.
.
Är ni förvånade över att min servett såg ut så här? Om ni läste det HÄR inlägget så är det väl knappast någon överraskning.
.
Jens med Gittans handskar, otroligt snyggt måste jag säga!
.
Söta Gittan och Peter.
.
Peppe, jag, Gustaf och Carita.
.
Galna Maéva! Hon körde som en dåre över fartgupparna när vi åkte för att hämta Robban, vi trodde allihopa att vi skulle dö!
.
Gustaf och Ann i livsfarlig bil. Huvuden slogs i taket och lonken regnade över oss när vi flög över gupparna.
.
Gustaf, jag och Robban stod vid baren och hängde.
.
Tack alla inblandade för en grymt rolig kväll!
Mums
Vi har fått nya kaffemuggar till jobbet idag. De är fantastiskt snygga! De är lite bökiga att dricka ur, och det är lite tveksamt om man vågar ha dem framme så att folk ser dem, men apfräna är de!
.
Vad säger ni, lite avundsjuka är ni va?! I love it.
Felhörning och felsägning
Jag har varit väldigt virrig idag. Och fnittrig. För mycket kaffe gör det definitivt inte bättre. Men roligt har jag haft! Allt blir så mycket roligare när man är trött och dricker mycket kaffe.
.
Först höll jag på att skratta ihjäl mig åt en felhörning (jo det heter så, enhörning och felhörning). Daniel sade "jag är så yr i ballen!", trodde jag och tänkte att nu jäklar slirar det ordentligt för karln. Fast han sade så klart bara "yr i bollen", inte alls lika kul.
.
Några minuter senare:
Jag: Jo alltså den här smackbooken...
Kjell: SMACKbook?!
Man ska inte sporta med att döpa om saker och ting på skoj, det blir så knepigt att försöka förklara sig om man råkar säga det högt till andra människor sedan...
.
Yr i ballen ligger jag här i soffan och skriver på min smackbook...
ÅNGEST
Okej, ni är väl inte förvånade att jag inte har hunnit blogga idag heller. Och inte har jag varken inspiration eller ork nu heller. Det enda jag kan komma på att berätta om är ångesten Liz gav mig igår. Det har gnagt i mig hela dagen. Det var hemskt. Jag fick faktiskt nästan panik.
.
Undrar ni vad hon gjorde för hemskt? Hon fick mig att tro att jag fyller 25 i år. Alltså det är väl inte så hemskt i sig (förutom att det troligtvis inte finns några ungdomsrabatter i hela världen som man får utnyttja efter det, men annars finns det inga begränsningar alls längre för då är man gammal på riktigt. Kul.), men jag trodde ju en liten stund att jag hade missat ett helt år av mitt liv!
.
Nej, jag har alltså inte riktigt stenkoll på hur gammal jag är, men jag trodde då inte att jag skulle fylla 25 i år redan. Men nu har jag lugnat ner mig lite, jag har ju ett helt år kvar!
Så här påsksnygg har jag varit på jobbet i helgen. Vi har alla varit kycklingar, förutom Carita som har vägrat och varit vit som vanligt - hönsmamman åt alla kycklingarna.
LEKA LÄRARE
Jag har plötsligt en nyvunnen respekt för lärare. Det är ju skitjobbigt att försöka lära ut! Mest kul i och för sig, men man blir så trött i huvudet och torr i munnen av allt pratande. Det är nästan så illa att man till slut tröttnar på att höra sin egen röst... Hemska saker.
.
Jag håller alltså på och lär upp lite ny sommarpersonal just nu. Första började förra veckan, och idag var det dags för nästa. Det är tur att de är så duktiga och trevliga!
.
Men som sagt. Slut i huvudet blir man av allt pratande, att försöka förklara sådant som jag gör på rutin på ett förståeligt sätt, försöka få med allt viktigt och försöka göra det i en förståelig ordning.
Precis som kärringen i lila klänning har jag känt mig idag! Men min "elev" var definitivt mycket trevligare än den där döskallen. Det blev inte heller bättre av Caritas kommentar "Ja nu får du prata i alla fall!". Hmh. Vad ska det betyda måntro? Jag som är så tyst och försynt...?
SMEKNAMNEN HAGLAR
Efter Piff och Puff har det bara gått utför (Cilla har en ännu bättre bild!). Visserligen var jag redan Toffslan och Viffslan med Elin, när Gittan (Muminmamman) bestämde sig för att alla på jobbet skulle ha Mumin-namn.
.
Men idag har det varit fullt krig. Piff och Puff ville ha revansch. Robban blev Pluto, alternativt Långben. Det var inte så svårt. Båda passar lika bra. Men hur skulle vi hämnas på Werner?
.
När Peter kom och ryckte i dörren bara för att jävlas med mig stod det klart: Knocke och Smocke! Busarna i Bamse, som tror att de är stora, starka och tuffa, men egentligen är de nog lite mesiga. Perfekt!
Dessutom hade Werner kommit på att Thure är Pingu, och jag bestämde att Ante nog är Husmusen. Lite internt kanske, men herregud vad jag skrattade! Det är kärlek på hög nivå det här.
PIFF OCH PUFF
Jag och Cilla fick förresten nya namn på jobbet idag. Det var Werner, som även är ansvarig för all snö som faller från himlen (morr!), som helt plötsligt och utan förvarning döpte om oss.
Mmm, just det. Helt plötsligt heter vi tydligen Piff och Puff?!
Jag vet inte, men jag fick känslan att han tycker att vi tjattrar väldigt mycket... Måste vara ett missförstånd.
VÄRLDENS SÄMSTA PAPARAZZI
Idag hade vi celebert besök på jobbet. Lill-Babs och resten av gänget som uppträdde på Alandica i helgen. Tyvärr är jag så livrädd för "kändisar" så jag vågade knappt ens titta på dem (världens skummaste fobi?), och än mindre gå och fråga efter en autograf åt Gittan (som samlar).
.
Men jag tänkte att jag kunde ju försöka ta en diskret liten bild med mobilen. Det var en dum idé. Nu kan jag definitivt stryka paparazzifotograf från min lista på eventuella framtida jobbkarriärer.
Japp det där är Lill-Babs! Det ser ni väl?
Jag fick chansen att ta en bild på närmare håll, men nej, då blänkte det så klart i glaset precis så att hennes ansikte blev censurerat. Typiskt.
.
Ja, sedan gav jag helt enkelt upp och tog en bild på deras namnlista istället. Men självklart blev inte ens den bra...
Ja. Som sagt, jag ska nog inte försöka mig på det här igen. Gittan är mycket bättre på det här området, det är tydligt. Men jag försökte i alla fall, det måste jag ju få lite creds för?!
JAG VILL JU INTE SLÖSA...
Eftersom jag absolut inte har något vettigt eller kul att dela med mig av idag tycker jag att ni istället ska ta och läsa två inlägg på Cillas blogg. Båda två skildrar sådana där underbara händelser på vårt jobb som man bara måste dela med sig av.
.
Det första inlägget är en söt konversation mellan några gubbar, och det hittar ni HÄR. Underbart.
.
Det andra är bara så otroligt klockrent, och det hittar ni HÄR. Det är många tankar som slår mig när jag ser den bilden, "ingen panik, alla på en gång!", "iiiik, släpp fram mig! han försöker äta upp mig!","men va faaan, flytta på re, jag stod här först!", "aaaaarrrrgghhhh! (lastbilen) iiiiiiih! (de vanliga bilarna) hehehe! (lastbilen)". I love it.
.
Händelser på vårt jobb i ett nötskal.
SLUT SOM ARTIST
Herregud vad jag är slut i huvudet. Det har varit en riktig monsterdag på jobbet. Det känns som att jag har jobbat i 24 timmar, trots att 5,5 timmar är närmare sanningen... Det kanske säger en del?
.
Ni ska få ett exempel så ni förstår hur illa det är (jag kanske inte borde dela med mig av det, men ni brukar ju gilla att skratta åt mig så):
Efter kaffet skulle jag gå och sätta tillbaka surskorporna i skåpet innan jag äntligen skulle få åka hem. Plötsligt upptäcker jag att jag håller på och stänger luckan till micron istället, där jag redan har lagt in surskorporna. BRA Hanna.
.
"Om jag var polis skulle jag inte låta dig köra bil nu!" Sade Robban. Jag kan inte annat än hålla med.
Nu har jag fått i mig lite mer kaffe och lite limepaj och ska gå och lägga mig och sova i en timme, så kanske jag är lite mer människa sedan.
HÄLSNING
När jag hade varit på jobbet en stund idag sade Gittan (eller var det Tina? Jag var som sagt sjukt förvirrad idag...) "Har du varit in i köket?", "Nej, hur så?" undrade jag. Hon tyckte att jag skulle gå och kika, och sade att jag hade en hälsning där.
.
Jag fattade ingenting, så jag sprang nyfiket in i köket för att kolla vad hon snackade om, och jag möttes av det här:
Lite elakt (det var väl det som var meningen), men mest bara gulligt! Tack Cilla, det gjorde min dag mycket roligare och jag fick mig ett gott skratt!
.
("Trasiga Filten" är mitt "indiannamn" som Charlie gav mig någon gång under högstadietiden, och dum som jag var råkade jag nämna det för Cilla och Gittan av någon anledning...)
MEN TACK LIKSOM
Nu har jag haft en sådan där fullspäckad dag igen med jobb, mathandlande, matlagande, 7-års kalas, träning och bastubad. Men nu har jag ledig helg! Visserligen rätt fullspäckad den med, men ändå!
.
Innan jag stupar i säng måste jag bara berätta om dagens skratt. Eller ja, det var elakt, men jag skrattade ändå. Igår gjorde jag en paketbokning och frågade om de ville ha "dubbelrum, hörnrum eller svit". Robban hörde "dubbelrum, hörnrum eller skit". Kunden hörde inte heller det sista, så jag började på allvar fundera om jag faktiskt hade sagt "skit"?!
.
I alla fall. Idag var jag på kontoret i stan, och höll på och "chattade" (inom situationstecken därför att det är via callcentret på jobbet och det används för jobbgrejer) med Robban om en annan paketbokning. Till svar fick jag plötsligt detta:
Tack. IFALL jag hade glömt det liksom. Nåja, nu finns det förevigat. Hoppas du är nöjd.
VALPKAFFE OCH SPELKVÄLL
Det var full fart igårkväll. Först var det valpkaffe (eller valpvernissage) hos Jocke och Bodil. Förutom kaffe bjöds det på en sjukt mäktig och våldsamt god daimtårta, slurp säger jag bara! Och det lilla underverket har ni bild på här.
.
Sedan bar det av ut till jobbet för spelkväll. Vi var inte så många, men vi hade sjukt roligt! Vi spelade "Med Andra Ord", så klart. Mitt absoluta favoritspel! Och jag tror det var fler som blev frälsta för vi skrattade så tårarna sprutade och magen krampade!
Sjukt kul!
Några av deltagarna. Här hade vi en liten paus mellan andra och tredje omgången. Tre omgångar hann vi spela, men eftersom vi hade bara två lag körde vi dubbla rader så det tog extra länge! (Ps. mitt lag vann två gånger!!!)
.
Kvällens absolut roligaste var nog ändå
Ante: En grön grönsak!
Robban: MOROT!!
.
Jag skrattade så jag höll på att trilla av stolen!
.
Tack hörni, det där gör vi igen tycker jag!
DET ÄR INTE SÅ LÄTT NÄR MAN ÄR FRÅN LANDET
I dag har vi haft Excel-kurs med jobbet. Det var faktiskt rätt kul, man kan ju göra mycket med Excel så det är nog bra att kunna lite mer. Mest nytta kommer vi nog att ha av informationen om hur man kan jävlas med folk. T.ex. hur man kan fixa ett felmeddelande som säger "Pucko! Stäng av datorn och gå hem!". Hehehe, oh vad jag ser fram emot att få testa det!
Ett sådant här felmeddelande hade ju inte heller varit helt fel!
.
Dessutom var det kul att få känna sig lite smart (vem vill inte göra det liksom?!). Det var en riktigt självförtroendeboost! Eller ja... Vissa hade ju i princip aldrig använt Excel tidigare och är nästan 40 år äldre än mig, men det hör inte hit.
.
Roligast var nog ändå när det plötsligt började tjuta utanför och en ambulans körde förbi.
C: Nu är det säkert någon kärring som har ramlat omkull.
A: Jag trodde att det var någons telefon som ringde.
.
Jag höll på att skratta ihjäl mig! Det är så man vet att någon med all säkerhet bor på landet, när de inte ens vet hur en ambulans låter!
.
Min koffein- och sockerchock kan eventuellt ha haft en del i att jag tyckte att det var så fruktansvärt roligt att jag inte kunde sluta skratta och tårarna rann, men ändå. Håll med om att det var roligt?!
DROGADE/DOPADE
Jag var med om något helt sjukt idag på jobbet. Vi satt och var lite halvsega allihop då Britt plötsligt frågade om vi ville ha en "piggelincocktail". Vi tittade frågande på varandra och undrade om vi hade hört rätt. Men visst, why not tyckte vi.
Det var ju dock inte en drink med piggelinsmak hon menade. Hon kom tillbaka med varsitt glas med något som såg ut som svag Bloody Mary och luktade som röd Finrexin. Vi var lite tveksamma men svepte glatt i oss det, det smakade ju helt okej.
.
Jag: Men vad ÄR det för nått?
Britt (nöjd): Det är en riktig vitaminbomb! Så ni piggnar i lite.
Jag: Jaha, ja men det låter ju bra.
Britt: Ja, den syresätter blodet och går direkt ut i cellerna och rensar.
Jag: Okej...
Robban: Då slipper vi andas. Om den syresätter blodet.
Ingen kommentar
Britt: Fast första gången kan det sticka lite i huden, framförallt i ansiktet, för det är så effektivt.
"Säkert..." tänkte vi. 5 minuter senare:
Jag: Det börjar pirra lite...
Robban: Hihihi, du är röd i ansiktet!
.
Sedan började det sticka och bränna alldeles våldsamt mycket, jag blev lite illamående och fick tungt att andas. Och framförallt blev vi alldeles KNALLRÖDA i ansiktet!
Min mobilkamera är ju så kass så det syns inte riktigt hur sjukt det verkligen var, men om ni jämför Robbans hals med Kickis arm och Britts ansikte får ni en liten aning i alla fall!
.
Det var helt stört. Jag höll på att skratta ihjäl mig. Robban blev så röd att han nästan blev lila! Vi såg ut som om vi hade suttit inlåsta i några år och sedan lagt oss och solat utan solskydd en hel dag vid havet. Alldeles kräftröda. Och ändå påstod Britt att hon blandade svagare åt oss för att vi är ovana (klena).
.
Helt sjukt var det i alla fall, det kom så plötsligt och man visste inte vad man skulle göra! Men nu vill jag ha sånt där pulver. Värsta partytricket ju!
