Kexspår!
Vet ni vad jag har gjort idag? Jag har förevigat Dixies tassavtryck (Dixie=kexet, hennes tassavtryck=kexspår) på ryggen! Jag har funderat och planerat länge, och nu är de äntligen på plats! Jag är supernöjd!
.
De är ju precis nygjorda, så skuggningen är lite mörkare nu än den kommer att vara när de har läkt. Det är alltså Dixies exakta tassavtryck som vi tog med stämpelfärg och som Mark sedan har kopierat. Jag är så himla nöjd! Han tog med varenda liten detalj, hundar har ju också nästan som fingeravtryck, så det är verkligen Dixies avtryck jag har på ryggen och ingen annan har exakt likadana!
.
Nu såg jag visserligen på bilderna att de hamnade lite längre ut mot skulderbladet än jag hade tänkt från början, men det var ju jag som pekade var jag ville ha dem så jag får väl skylla mig själv. Men det gör inget, jag är ändå superglad! Jag har ju kexspår på ryggen!
Utställningen!
Jag var inte hemma på hela dagen igår, därav det dåliga bloggandet. Men med tanke på det underbara vädret gissar jag att ni har överlevt ändå!
.
9.30 igår morse kom Bodil, Jocke och dogsen och plockade upp oss får att åka till ÅBSKs inofficiella utställning. Jag var jättenervös, det var ju vår första utställning! Eftersom Dixie är lite större än rasens ideal och dessutom inte har helt stående öron (som de ska ha) har jag inte brytt mig om att ställa ut henne tidigare, men nu tänkte jag att man kan ju prova i alla fall!
.
Och vilken tur att vi provade! Dixie var superduktig (förutom att hon som väntat tyckte att det var väldigt obehagligt när domaren skulle känna på henne när hon stod uppe på bordet (hon tycker det är väldigt läskigt när främmande människor är närgångna), men efter lite gullande och lirkande gick det bättre), och fick jättefin kritik!
.
Mattes lilla snygging! Beskrivning: Feminin tik med bra proportioner. Välformat huvud med välsatta öron, tillräckligt vinklad runtom med strama starka ben och fina tassar. Rör sig med bra balans och lätt fint steg. Bra päls. Snäll men lite osäker och reserverad, behöver träna mer för att visa sig på bästa sätt.
.
Jag, mina bleka ben och Dixie in action! Jag är så himla stolt, jag hade aldrig trott att vi skulle gå vidare! Framförallt inte när hon var så rädd för domaren... Men är man snygg och snäll så går det ändå! Hihi.
.
Och så de andra snyggingarna - alla tre kom exakt lika långt!
Bodil och lilla Jawa!
.
Och Bodil och fina Texas!
Badvovve!
Idag har vi haft en helt underbar dag. Det har verkligen känts som sommar och nästan som semester trots att jag bara hade ledigt idag. Vi har sovit lääänge, ätit frukost på balkongen, ätit glass på stan, varit på "utflykt" till Ramsholmen, tittat på båt, ätit middag på balkongen och varit ut och sprungit (endast jag). En helt underbar dag, jag är helt lycklig nu!
.
Roligast var att åka till Ramsholmen, jag har inte varit där sedan jag var typ 10 år. Det var jättemysigt, Dixie tyckte det var näst intill paradiset, och bäst av allt: Dixie badade! FRIVILLIGT! Mitt lilla lilla Kex som alltid har hatat vatten insåg plötsligt att det inte är så farligt!
.
Dixie och husse på fina Ramsholmen.
.
Baddags! Vi började lite försiktigt med att kasta ut en pinne alldeles nära stranden. Lite tveksam var hon, men så fick hon beröm och insåg att det nog var ganska kul!
.
Och tillslut blev hon riktigt modig och gick långt ut! Hon hittade till och med en pinne till som låg och flöt en bra bit ut efter att vi hade slutat kasta, "inga problem hörni, det här fixar jag!" sade hon och plaskade ut och hämtade den! Matte var sprickfärdig av stolthet vid det laget.
.
Sedan blev det ännu mer spännande då vi träffade på ett gäng kossor på tillbakavägen!
.
Dixie stod blickstilla med hela kroppen på helspänn. "Matte! Husse! Ser ni?! Vad ÄR det där för nåt?!" väste hon mellan tänderna. Hon trippade fram på tårna när vi närmade oss mer, men när kossorna började komma nära (de var ju också nyfikna!) blev det lite för mycket för matte, så jag lyfte upp nyfiken liten hund som mer än gärna hade hälsat lite på de där spännande varelserna.
.
Ja, som sagt, en helt underbar sommarmysdag!
BUSBILDER
I brist på annat att berätta om (vår mycket spännande valborgsmässoafton bestod mestadels av Mario Kart-spelande - japp så kul är vi!) tänkte jag till slut bjuda på de där hundbilderna jag pratade om förra veckan! Så har ni något att titta på medan ni ligger i sängen och är trötta och bakis och vi städar.
.
Vi börjar med lite bilder på Dixie och hennes "pojkvän" Kili som busar efter onsdagens agilityträning.
.
Och så förra helgens bus hos Jocke och Bodil!
Mmm, har husse godis?!
.
Favoritleken för dagen var "Stoppa Prazskyn" (som barnprogrammet "Stoppa Duvan").
.
Leker man tagare måste det finnas ett bo också.
Hur många hundar får man rum med under ett och samma bord?
.
"Du kan inte ta mig!" Dixie är redo för buuuus!
AGILITYPREMIÄR
Ikväll var vi för första gången och provade på agility med Maria och Kili. Jag var lite nervös före, tänk om Dixie inte skulle gilla det? Tänk om hon skulle hata det? Eller springa till skogs?
.
Ja, jag oroade mig förstås i onödan som vanligt. Dixie verkade tycka att det var jättekul, hon var superduktig (jag är fortfarande så stolt att jag håller på och spricker!) och dessutom överlycklig över att få busa och racea med sin favorit-Kili! Tack Maria och Kili!
Nu ligger Dixie ihoprullad till en liten boll i soffan och är totalt däckad = ett tydligt tecken på en mycket lyckad kväll!
DIXEIS FÖDELSEDAG - TÅRTA OCH BUS
Nej det är ingen vanlig dag, för det är Dixies födelsedag, hurra hurra hurra! Tänk att min lilla bebis redan är ett år, helt sjukt.
.
Födelsedagen började med mys och "ja må hon leva" i sängen. Nöjd liten födelsedagshund låg mellan oss på rygg och myste för fullt.
.
Efter frukosten åkte vi ut till stugan, och det var nog den bästa present en liten hund kunde få! Herregud hur hon sprang och busade och lekte och grävde... Jag försökte ta kort och filma, men det var omöjligt att hinna med!
Det här var nästan den enda bild där hon faktiskt stod stilla. På de flesta är hon bara en suddig fläck, eller så ser man bara rumpan på henne när hon springer iväg på något äventyr! Hon var något trött efter ett par timmars spring och bus. Vi hann knappt sätta oss i bilen innan hon slocknade!
.
När hon hade vilat en stund var det dags för tårta!
Recept på Dixie-trårta:
❀ Botten: Färskfoder som formas till ett hjärta med hjälp av pepparkaksform
❀ Grädde: Leverpastej som smetas ovanpå färskfoderhjärtat
❀ Garnering: En köttbulle i bitar, och en halv tugg-pinne (twirl heter de som vi har) i mitten istället för ljus
❀ Resultat: Mycket lycklig liten hund
Dixie måste blunda för att kuinna hålla sig och vänta på "varsågod!"...
...Sedan jäklar högg hon in! Fatet var tömt på rekordtid (men normalt äter hon så långsamt så hon hann nog njuta också), och så renslickat att det knappt hade behövt åka i diskmaskinen. Det såg ut som att hon knappt trodde sina ögon (eller smaklökar heller för den delen), när hon började äta - så gott var det!
.
Efter middagen skulle vi lägga oss och vila en halvtimme. Då var klockan halv 8 om jag inte minns fel. Ni kan ju gissa hur det gick? Trots att vi hade klockan att ringa så vaknade vi av att födelsedagsbarnet meddelade att hon började bli kissnödig, då var klockan kvart över 10!
.
Man blir trött av frisk luft. Så nu är det bara att gå och lägga sig igen, så är vi förhoppningsvis lite mer människor imorgon! God natt!
KALV PÅ GRÖNBETE
Dixie var helt galet speedad idag när vi var ut på långpromenad efter jobbet. Det var 5 plusgrader så hon fick äntligen ha "sommarskrud" på sig (endast halsband, istället för vinterjacka och reflexsele).
.
Att säga att hon var som en kalv på grönbete är nästan en underdrift, hon hoppade och sprang och sparkade bakut och var allmänt sprallig och lycklig. När vi gick utanför Landskapsregeringen fick hon ett av sina Dixietypiska lyckorus, och började snurra runt runt runt som en minikarusell i ultrarapid! Jag höll på att skratta ihjäl mig.
.
Hade Dixie fått bestämma hade hon nog lätt kunnat SPRINGA runt HELA Åland. Så lycklig var hon, lilla pluttan. Just nu längtar Dixie (och jag) extra mycket till...
... Mys på en filt (och under en kudde) på stugan.
... Hjälpa matte och Bodil med kubbspelandet.
... Springa ifrån läskiga vågor på stranden.
... Hjälpa husse att fiska lax.
.
... Och allt annat mys och bus och kul! Åh vad vi vill ha sommar och varmt nu!
VÅR-SPRALLIG LITEN HUND
Idag har vädergudarna verkligen gjort allt för att skynda på våren lite. Först strålande sol och varmt (runt 15 grader i solen, halleluja!) och sedan ösregn en liten stund medan jag satt på jobb, helt perfekt.
.
Dixie är alldeles prillig av lycka. Hon hoppar och skuttar och vill vara ute och springer på i full fart när vi är ute. "Vem är du och vad har du gjort med min promenadhatande soffpotatishund?!" var jag tvungen att fråga henne idag. "Men matteeee, det är ju VARMT! Och TORRT!" utbrast hon lyckligt. Typ.
Mitt soldyrkande lilla kex. Vi satt på balkongen och åt lunch, Dixie ville inte alls gå in. Hade hon fått bestämma hade hon suttit där resten av dagen och solat.
.
Nu vill vi att det ska fortsätta så här, bort med snön fort som tusan!
BUS PÅ ISEN
Idag har det varit helt underbart väder! Strålande sol och plusgrader, man riktigt såg hur snön smälte. Men jag vill att det ska gå FORTARE! Jag vill ha sommar NU.
.
När jag slutade jobbet lånade jag Donna och åkte ner till stugan där Christofer, Dixie, mamma och pappa var. Dixie och Donna hade bus-race på isen, Dixie är fortfarande helt slut, de hade SÅ roligt!
Donna och Dixie på isen i solen. Mys!
HEMMA HOS MITT KEX!
Nu är vi äntligen hemma hos vår älskade Dixie igen! Alltså inte äntligen som i "äntligen hemma på Åland", för hade jag bara haft råd så hade jag utan tvekan stannat i Florida tills maj (och självklart tagit dit Dixie), utan äntligen för att jag har längtat så sjukt mycket efter mitt lilla kex!
.
Jag var så rädd att hon skulle vara sur på oss och inte vilja följa med oss hem. Men så var det verkligen inte! Först fattade hon inte riktigt att det var vi, men sedan blev hon alldeles till sig av lycka! Sedan gick hon och lade sig på Christofers jacka så att vi alldeles säkert inte skulle "glömma" henne den här gången!
.
Så fort vi hade satt oss i bilen slocknade hon i min famn, helt slut av all lycka. Och nu har hon grävt ner sig i filten på sin favoritplats i soffan, iklädd sin nya tröja.
Mitt i upp-packningskaoset. Det står I ♥ Florida på ryggen, så klart! Fast det vet hon ju inte om hon gör, men jag vet att hon skulle älska det, för det finns så sjukt mycket ödlor som hon skulle kunna jaga! Och så är det varmt och skönt, precis som hon vill ha det.
Ihoprullad till en liten boll. Lycklig men trött.
.
Nu ska jag ta tag i packningen! Bilder från de sista dagarna i Florida (bland annat på alligatorn som till slut behagade visa sig) kommer troligtvis imorgon.
VÄRLDEN UR DIXIES ÖGON
Dixie ÄLSKAR att sitta på soffkanten och titta ut genom fönstret för att se vad som händer där utanför. Kommer det några äckliga barn eller fula hundar som man kan morra på kanske? Eller någon på cykel som behöver lära sig veta hut? Eller kanske det rent av kommer någon som man tycker om som man måste ropa "Hej!" åt?
.
Jag passade precis på att fota lite medan hon satt där och spanade. Jag har inte fotat så mycket så det tog en stund innan jag kom på hur jag skulle få bilderna bra, men några tänkte jag bjuda på i alla fall! Välkomna till Dixies värld!
Precis så här älskar hon att stå och kika.
- "Hmm, vad är det där för något?" (Nyfiken) En sekund senare...
- "Åh fy fan! Det är en PUDEL!!" Hehe, ser ni hur hon tar i när hon morrar på den? Jag skrattade så åt henne så jag inte tänkte på att fånga pudeln på bild, men den var grå ifall ni undrar.
Matte och Dixie spanar tillsammans.
Det här är livet tycker Dixie! Sitta på soffkanten i solen och spana på folk och fä med matte. Mys.
.
Plötsligt kom det någon gående in på VÅR uppfart, inte okej. Men vid närmare anblick såg hon att det ju var HUSSE! Hon blev så till sig så hon trillade ner från soffan! Hon skällde och morrade så högt att han till slut hörde det och vinkade till oss!
Ser ni hur arg hon är? Jag höll på att skratta ihjäl mig så det blev inte så tydligt som man hade kunnat önska, men ni kanske ser ändå hur spänd hon är i hela kroppen, och hur hårt hon håller i soffkanten för att kunna ta i ända från svansen när hon skäller!
.
När han väl kom in blev hon så glad så hon nästan kissade på sig. Lilla gumman.
TEX-ASS!
I dag har vi finbesök av Texas! Jag var på jobb när han kom hit, men det hade tydligen varit en kärleksreunion utan dess like! Texas och Dixie hade busat och lekt och brottats som aldrig förr, och Texas hade pussat Dixie så hon blev alldeles blöt. Gullisarna!
Texas med leversnittsgodis på nosen. Så sitter han snällt tills man säger "Varsågod!" då kastar han med huvudet och fångar godisen i luften. Lika imponerande varje gång! (Ja jag har försökt med Dixie, men hon är lite för ung och godisälskande för det än så länge) (Och ja, jag vet att det ligger julgranskulor på golvet, det har inte blivit av att föra upp dem till vinden än)
GulleDixie och hennes bästis, fina lilla Texas.
KÄRLEK
I kväll har jag och Dixie varit på promenad med Dixies stora kärlek Kili och hans matte Maria. Kili är också en Prazsky Krysarik, och jag tycker att det verkar som att de vet om att de är av samma ras, Dixie blir liksom lite extra lycklig och sprallig! Och sprang helst direkt efter Kili och kollade vad han gjorde. Lite kär helt enkelt.
.
Och de är så söta! Nu är jag ännu mer sugen på att skaffa en till... De är så himla fina! När jag blir stor ska jag ha en egen PK-kennel.
.
Jag försökte ta lite bilder med min usla mobilkamera, de blev lite suddiga och så där som vanligt, men alltid något! Det är Kili till vänster och Dixie till höger.
Gullisar! Likadana jackor hade de till och med.
.
Dixie tyckte det var så kul att få träffa Kili igen att hon pussade mig i hela ansiktet lääänge när vi hade kommit in! Vi ser fram emot nästa gång och hoppas på bättre väder då (i kväll vräker det nämligen ner snö, och varken människor eller hundar är så värst förtjusta i snö och kyla)!
ATT GÅ UT OCH GÅ MED HUNDEN
Normala människor med normala hundar går ut och går med hunden för att hunden vill röra på sig och tycker att det är roligt att vara ute. Och för att den ska få göra lite business förstås.
Men för oss har det här med att gå ut och gå med hunden en helt annan betydelse. Dixie är nämligen inte alls så förtjust i kylan, och inte snön när den är slaskig heller för den delen. Framförallt inte på morgnarna. Morgontröttare hund får man leta efter.
Så här går det till:
- Bär ner en fortfarande sovande liten hund för trappan
- Släpper ner liten hund utanför dörren
- Liten hund går några steg, kissar, går några steg till, tvärstopp
- Försöker locka, muta med godis, springa...
- Liten hund vägrar
- Lyfter upp liten hund och bär henne under armen så långt man orkar gå (och åtminstone så långt så hon ska hinna göra all business på vägen hem)
- Släpper ner liten hund igen som sätter av i full fart hemåt
En mycket mer nöjd liten hund. Sommar är myyycket bättre!
Men för oss har det här med att gå ut och gå med hunden en helt annan betydelse. Dixie är nämligen inte alls så förtjust i kylan, och inte snön när den är slaskig heller för den delen. Framförallt inte på morgnarna. Morgontröttare hund får man leta efter.
Så här går det till:
- Bär ner en fortfarande sovande liten hund för trappan
- Släpper ner liten hund utanför dörren
- Liten hund går några steg, kissar, går några steg till, tvärstopp
- Försöker locka, muta med godis, springa...
- Liten hund vägrar
- Lyfter upp liten hund och bär henne under armen så långt man orkar gå (och åtminstone så långt så hon ska hinna göra all business på vägen hem)
- Släpper ner liten hund igen som sätter av i full fart hemåt
En mycket mer nöjd liten hund. Sommar är myyycket bättre!
NO MORE DOUBLE-TOOTH!
Nu är Dixie opererad och klar! Det gick jättebra, jag var nog den som var mest nervös (som vanligt), och nu är hon ingen double-tooth längre.
Bildbeviset: 3 små hörntänder i en liten burk. De ska vi spara och visa henne när hon blir äldre. Eller ja, hundar kanske inte uppskattar det på samma sätt som människor, men jag får väl spara dem åt mig själv helt enkelt.
.
Nu är det vila och mys som gäller, Dixie är rätt så mör så vi tar tillfället i akt att mysa lite extra med henne.
OPERATION + FÖRSTA KOMMENTAREN
Det är inte alla lediga dagar man stiger upp redan halv 7. Nu under "jullovet" har det snarare varit imponerande om vi har stigit upp före 12. Men idag hade vi inget val, för idag ska nämligen Dixie opereras.
Det är inte fullt så dramatiskt som det låter, hon har bara dubbel uppsättning hörntänder och börjar bli så "gammal" (hela 9 månader nästa vecka) att det är bäst att dra ut dem så hon inte får problem senare. Men mammig som jag är så är jag förstås både orolig och nervös ändå...
Mitt lilla kex för ca ett halvår sedan.
.
Lite roligare är att kommentarsoskulden för ny-bloggen nu är tagen! Det var Cilla som hann först! (Och nu ser jag att jag måste ändra färg på länkarna i inläggen men det hinner jag inte nu...)
Jeii!
